I en ny svensk forskningssammanställning publicerad av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, sammanfattar Gunnar Aronsson, professor emeritus i arbetsorganisation och hälsa, och Ulf Lundberg, professor emeritus i biologisk psykologi, forskning på distansarbete före och under Coronapandemin. Den här artikeln beskriver resultaten och slutsatserna i korthet.
Tre övergripande teman
Kunskapssammanställningen fokuserar på hur distansarbete påverkar följande tre områden: arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet. Författarna tittar också särskilt på skillnader och likheter mellan kvinnor och män.
Rapporten består av två separata genomgångar av forskning. Den första bygger på fem översiktsartiklar om distansarbete innan pandemin, medan den andra bygger på 50 artiklar publicerade under pandemin. Författarna identifierar också kunskapsluckor och behov av ytterligare forskning på området.
Sammanfattning av rapporten
Sammanfattningsvis finns det både skillnader och likheter i resultaten från studier genomförda innan och under pandemin. Överlag pekar tidigare studier på mer positiva effekter av distansarbete än studier genomförda under pandemin. En uppenbar förklaring är såklart omständigheterna runt distansarbetet.
Resultaten visar på några tydliga tendenser men också en hel del spretighet. En förklaring till motstridiga resultat kan vara skillnader i kulturella och sociala förutsättningar.
Distansarbete före Coronapandemin
I genomgången av fem översiktsartiklar (publicerade 2012, 2019, 2020, 2020 och 2021) konstaterar författarna att distansarbete medför huvudsakligen positiva effekter inom arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet.
Vad gäller arbetsmiljö och hälsa är det huvudsakligen ökat självbestämmande och flexibilitet i tid och rum som bidrar till en generellt mer positiv upplevelse vid distansarbete. Däremot är minskade kontakter med kollegor och chefer samt upplevd social isolering framträdande negativa faktorer. Goda relationer och ett bra socialt stöd verkar därför vara en viktig förutsättning för att distansarbetet ska fungera väl.
När det kommer till balans i livet pekar översiktsstudierna mot en bättre balans vid distansarbete. Här är det dock tydligt att sambandet inte är enkelt och att flera andra faktorer påverkar. Under vissa omständigheter kan distansarbetet också leda till sämre balans.
Produktiviteten tenderar överlag att vara högre vid distansarbete jämfört med arbete på arbetsplatsen, dock under förutsättningen att medarbetare har rätt resurser och kompetens för att arbeta på distans.
Distansarbete under Coronapandemin
Även bland studier genomförda under pandemin är resultaten i stora drag positiva. En majoritet önskar fortsätta med distansarbete i större omfattning än innan pandemin, men här är det också tydligt att fler saker har påverkat utfallet.
Negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa vid distansarbete verkar ha varit vanligare under pandemin. Otillräckliga resurser, otydliga krav och förväntningar samt försämrade sociala kontakter är några faktorer som har haft en större negativ påverkan på människors arbetsmiljö och hälsa de senaste två åren jämfört med tidigare. En förklaring kan vara att pandemin har tvingat människor till distansarbete trots att förutsättningarna kanske inte alltid har funnits där. Samtidigt har andra delar av samhället påverkats och människor har varit socialt isolerade även i privatlivet.
Gällande balans mellan arbete och fritid finns det ett tydligt beroende mellan familjesituation, hemarbetsmiljö och krav i arbetet. Familjer med hemmavarande, särskilt yngre, barn rapporterar betydligt sämre balans än hushåll där barn inte har påverkat arbetssituationen. Andra störningsmoment i hemmet samt höga krav i arbetet är ytterligare två faktorer som har påverkat balansen mellan arbete och privatliv negativt under pandemin.
Produktiviteten har överlag varit högre vid distansarbete än vid arbete på arbetsplatsen, vilket delvis kan förklaras av fler arbetade timmar i hemmet. Minskad produktivitet verkar huvudsakligen bero på brist på arbetsuppgifter, sämre förutsättningar på hemarbetsplatsen samt hemmavarande (yngre) barn.
I de svenska enkätstudier som ingår i rapporten är resultaten överlag mer positiva än i internationella sammanhang. Det gäller både effekterna på arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet. Särskilt bland kvinnor är resultaten mer positiva i Sverige jämfört med internationella studier. En förklaring kan vara att möjligheten till barnomsorg under pandemin har varit större i Sverige än i många andra länder.
Vill du få HR-forskning direkt i din inkorg? Prenumerera på nya inlägg här:
Inga tydliga skillnader mellan kvinnor och män
Trots intresset av att undersöka könsskillnader i en stor del av de inkluderade studierna går det inte att konstatera några tydliga skillnader mellan kvinnor och män vad gäller effekterna av distansarbete. Resultaten från olika studier pekar nämligen åt olika håll. I vissa fall rapporterar kvinnor mer positiva utfall än män, medan utfallet är det omvända i andra studier. Förklaringen kan vara olika kulturella och sociala förutsättningar, eller andra påverkande faktorer som studierna inte har tagit hänsyn till.
Inte jämförbara omständigheter
Att effekterna av distansarbete i hemmet inte är lika genomgående positiva under pandemin har sina förklarliga skäl. För det första har distansarbete tidigare varit självvalt i större utsträckning. Under de senaste åren är det däremot många som har blivit tvingade att jobba hemifrån trots att de kanske inte har haft rätt förutsättningar i bostaden eller velat jobba hemifrån i så stor utsträckning.
Därtill kommer oro, nedstängning av samhället och social isolering på det privata planet, vilka alla kan ha bidragit till ytterligare stress hos individen.
Omständigheterna runt distansarbetet har med andra ord inte varit likadana innan pandemin som under pandemin. Perioden som kommer nu innebär också nya förutsättningar, vilket gör att tidigare resultat behöver appliceras med försiktighet.
En viktig förändring är att många organisationer och individer nu har större erfarenhet av distansarbete, samt att tekniska lösningar för samarbete på distans har utvecklats i rask takt de senaste åren. Eftersom erfarenhet av distansarbete är kopplat till färre utmaningar tyder detta på fortsatt positiva effekter.
Förutsättningar för ett fungerande distansarbete
I rapporten framkommer ett antal förutsättningar som verkar vara avgörande för ett distansarbete som fungerar. En grundläggande sådan är att individen har resurser och kompetens för att arbeta på distans. Det handlar bland annat om att ha en lämplig hemarbetsplats med rätt utrustning och teknik för samarbete, samt kompetens att hantera dessa. Det handlar också om tydliga förväntningar och autonomi att planera och genomföra arbetsuppgifterna självständigt.
En annan viktig förutsättning för ett fungerande distansarbete är det sociala. Negativa sociala effekter som sämre kommunikation och känslan av social isolering verkar vara vanligt förekommande, och det är därför av betydelse att säkerställa en fortsatt god kommunikation och kontakt med kollegor och chefer. Stöd från organisationen verkar också vara en förutsättning för att distansarbetet ska fungera väl.
Läs mer: Allt du behöver veta om forskning på distansarbete
Hitta rapporten
Aronsson, G., & Lundberg, U. (2022). Distansarbete – översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin (kunskapssammanställning 2022:2). Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Ladda ner rapporten i sin helhet här.
Designed by vectorjuice / Freepik
Lämna ett svar