Under veckan har det återigen kommit rapporter om hur svårt många kommuner upplever det att rekrytera till bland annat äldreomsorgen. Timanställda tackar nej till fasta tjänster och fastanställda säger upp sig för att ta en timanställning istället. Orsaken? De vill inte förlora kontrollen över sin arbetstid. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning och enligt fackförbundet Kommunal är det underbemanning och underfinansiering som har lett till ohållbara scheman.
Varför tackar människor nej till anställningstrygghet, som ska vara så attraktivt, till förmån för en mindre trygg anställning med mer flexibilitet?
En viktig del av förklaringen, som också nämns i inslaget ovan, är bristande kontroll över arbetstiden. Att kunna bestämma mer över sitt schema har blivit viktigare än tryggheten i att ha en fast anställning.
Låt oss ta en titt på vad forskning säger om arbetstidskontroll, så kan vi kanske förstå det här problemet bättre.
Vad är arbetstidskontroll?
Work-time control (WTC), översatt till arbetstidskontroll, är individens kontroll över den egna arbetstiden. I studier har fenomenet blivit operationaliserat på olika sätt. Bland annat har forskare försökt mäta graden av kontroll över arbetstiden genom:
- En generell subjektiv bedömning i stil med frågan “hur stor kontroll har du över din arbetstid?”
- En kombination av indikationer på kontroll, t.ex. kontroll över när arbetsdagen börjar och slutar, när en kan ta rast, möjligheten att hantera privata ärenden under arbetsdagen, schemaläggning av arbetspass och semester.
- Enbart förekomsten av flexibel arbetstid eller andra enskilda indikationer.
Arbetstidskontroll kan ses som en dimension av individens kontroll i arbetet. Andra typer av kontroll är kontroll över vad som ska göras, hur det ska göras, var och med vem. Autonomi helt enkelt.
Några studier på arbetstidskontroll
Kontroll över arbetstiden har intresserat forskare framförallt sedan det började bli vanligare med flexibilitet i arbetslivet. Det har funnits idéer om att arbetstidskontroll bör kunna bidra till en rad positiva effekter kopplade till balans mellan arbete och fritid, hälsa och välmående, samt mer jobbrelaterade utfall som tillfredsställelse och arbetsprestation.
Mellan 1995 och 2011 publicerades ett 50-tal studier som författarna Nijp, Beckers, Geurts, Tucker och Kompier (2012) sammanfattade i en systematisk litteraturgenomgång. De konstaterade då att det finns både teoretiska och empiriska orsaker till att se arbetstidskontroll som ett lovande verktyg för att behålla medarbetarnas work-life balance, hälsa och välmående samt motivation och prestation. Särskilt starka är bevisen för att arbetstidskontroll påverkar individens möjlighet till balans mellan arbete och privatliv.
Kvinnors hälsa drabbas värst av låg arbetstidskontroll
En tidig studie på kommunalt anställda i Finland (Ala-Mursula, Vahtera, Kivimäki, Kevin & Pentti, 2002) visade att fysisk och psykisk ohälsa var vanligare hos kvinnor med den lägsta arbetstidskontrollen än hos kvinnor med den högsta kontrollen. Förekomsten av besvär var dubbelt så hög hos de som upplevde låg kontroll.
Hos män fanns inte samma koppling mellan arbetstidskontroll och ohälsa. Kanske kan det ha att göra med olika krav i privatlivet. Däremot var sjukfrånvaron högre hos både kvinnor och män med lägre kontroll jämfört med de med högre kontroll.
Sömnen påverkas negativt av låg kontroll
Låg kontroll över arbetstiden verkar också vara kopplat till sömnproblem. En studie på strax under 800 svenska läkare (Tucker, Bejerot, Kecklund, Aronsson & Åkerstedt, 2015) undersökte hur kontroll över arbetstiderna kunde påverka effekten av ett påfrestande arbetsschema. Det visade sig bland annat att när läkarna upplevde högre kontroll blev effekterna av frekvent nattarbete mindre.
Vi tar det en gång till. Nattarbetet i sig kunde alltså inte förklara vilka som fick sömnproblem, men däremot kunde graden av upplevd arbetstidskontroll göra det. De som hade högre kontroll fick inte lika stora sömnbesvär, trots att de arbetade natt lika mycket.
Även en stor studie (över 68 000 deltagare) på offentligt anställda i Finland (Salo, Ala-Mursula, Rod, Tucker, Pentti, Kivimäki & Vahtera, 2014) kom fram till liknande slutsatser. Överlag var mindre kontroll över arbetstiderna associerat med större sömnproblem.
Bristande kontroll bidrar till konflikter med privatlivet
I Storbritannien har en studie (Hughes & Parkes, 2007) undersökt offentligt anställda kvinnor och hur deras arbetstider påverkar upplevelsen av konflikter mellan arbete och familj samt nöjdhet med familjesituationen.
Det visade sig att arbetstiderna kunde påverka nöjdheten med familjesituationen negativt, men bara om de ledde till störningar mellan jobb och familj. Långa arbetsdagar var med andra ord inte direkt kopplat till lägre tillfredsställelse, men däremot om de ledde till störningar eller konflikter mellan jobb och privatliv.
Studien kunde också visa att graden av arbetstidskontroll påverkade relationen mellan arbetstider och konflikter mellan jobb och privatliv. Låg kontroll ökade styrkan på sambandet – längre arbetsdagar gav fler konflikter – medan hög kontroll hade motsatt effekt. Kontroll över arbetstiden var med andra ord ett skydd mot att arbetstiden skulle påverka privatlivet i alltför hög utsträckning.
Även en stor svensk studie av ca 5000 individer (Leineweber, Kecklund, Lindfors & Hanson Magnusson, 2016) har visat på liknande resultat. Här var minskande kontroll för kvinnor och män samt låg kontroll för kvinnor förknippat med en starkare upplevelse av konflikter mellan arbete och privatliv, jämfört med de individer som hade hög arbetstidskontroll.
Det är inte arbetstiden i sig… utan kontrollen över den
Ytterligare en stor studie, genomförd i Tyskland, gör det hela mycket tydligt (Holly & Mohnen, 2012). Forskarna jämförde arbetande människors önskade antal arbetstimmar i veckan med deras faktiska antal arbetade timmar. Sedan satte de detta i relation till tillfredsställelse på fyra plan; livet i allmänhet, arbetslivet, fritiden och familjelivet.
Resultatet visade att fler arbetstimmar och mer övertid inte nödvändigtvis hade en negativ inverkan på tillfredsställelsen. Snarare verkade det vara tvärtom, att det fanns ett positivt samband mellan fler arbetade timmar och högre tillfredsställelse.
Däremot kunde de hitta ett samband mellan lägre tillfredsställelse och en större skillnad mellan önskad och faktisk arbetstid. Med andra ord, ju högre diskrepans mellan önskad och faktiskt arbetssituation, desto lägre tillfredsställelse.
Återigen, det är inte hur arbetstiden ser ut i kvantitativa mått som gör att det fungerar bra eller mindre bra utan huruvida vi har kontroll över den.
Vill du få HR-forskning direkt i din inkorg? Prenumerera på nya inlägg här:
Varför är kontroll över arbetstiden så viktigt?
Arbetstidskontroll verkar vara särskilt fördelaktigt för hälsa, välmående och balans i livet. Men varför är det så?
Autonomi
En förklaring som ligger nära till hands är att kontroll över arbetstiden, liksom annan kontroll i arbetet och livet i stort, bidrar till en känsla av autonomi – självbestämmande. Autonomi är ett centralt begrepp i flera teorier om motivation. Vi människor verkar helt enkelt ha ett grundläggande behov av att kunna bestämma över oss själva.
Personlig justering
Kontroll över arbetstiden gör det också möjligt för individen att justera arbetstiden på ett sådant sätt att den passar bättre in i individens privata åtaganden och intressen. Beroende på vad en behöver och vill göra på fritiden kan arbetstidskontroll, eller bristande sådan, främja eller hindra detta. Att kunna styra sina arbetstider och ledighet på olika sätt gör det också möjligt att undvika konflikter mellan de två sfärerna.
Återhämtning
Ytterligare en viktig förklaring till att arbetstidskontroll kan bidra till hälsa och välmående är att den tillåter individen att lägga in återhämtning vid behov, både under och mellan arbetspass. Det kan handla om möjligheten att ta kortare och längre pauser, börja senare eller sluta tidigare samt få längre avbrott. Om individen själv kan vara med och bestämma över dessa är det tänkbart att återhämtningen har potential att bli mer kvalitativ.
Läs mer: Tre nycklar till motiverande arbeten
Referenser och lästips
Ala-Mursula, L., Vahtera, J., Kivimäki, M., Kevin, M. V., & Pentti, J. (2002). Employee control over working times: associations with subjective health and sickness absences. Journal of Epidemiology & Community Health, 56(4), 272-278.
Holly, S., & Mohnen, A. (2012). Impact of working hours on work–life balance. SOEPpaper no 465.
Hughes, E. L., & Parkes, K. R. (2007). Work hours and well-being: the roles of work-time control and work-family interference. Work & Stress, 21(3), 264-278.
Leineweber, C., Kecklund, G., Lindfors, P., & Hanson Magnusson, L. L. (2016). Change in work–time control and work–home interference among Swedish working men and women: findings from the SLOSH cohort study. International Journal of Behavioral Medicine, 23(6), 670-678.
Nijp, H. H., Beckers, D. G., Geurts, S. A., Tucker, P., & Kompier, M. A. (2012). Systematic review on the association between employee worktime control and work-non-work balance, health and well-being, and job-related outcomes. Scandinavian Journal of Work Environment Health, 38(4), 299–313.
Salo, P., Ala-Mursula, L., Rod, N.H., Tucker, P., Pentti, J., Kivimäki, M., & Vahtera, J. (2014). Work time control and sleep disturbances: prospective cohort study of Finnish public sector employees. SLEEP, 37(7), 1217-1225.
Tucker, P., Bejerot, E., Kecklund G., Aronsson, G., & Åkerstedt, T. (2015). The impact of work time control on physicians’ sleep and well-being. Applied Ergonomics, 47(1), 109-116.
Illustration by Freepik / pikisuperstar
Lämna ett svar