Hur ser relationen mellan ledarskap och välmående ut? Och är det skillnad om vi jobbar hemifrån eller på arbetsplatsen? Det ville en forskargrupp vid Linköpings universitet undersöka. Här är resultatet.
Tidigare forskning på ledarskap och välmående
I takt med ökande hälsoutmaningar på arbetsmarknaden har kopplingen mellan ledarskap och välmående hos medarbetarna blivit alltmer intressant. I Sverige har till exempel den psykiska ohälsan ökat successivt under de senaste 15 åren, och idag är psykiatriska diagnoser (framförallt stressrelaterade sådana) den vanligaste orsaken till längre sjukskrivning (Försäkringskassan).
Tidigare metastudier och litteraturgenomgångar ger stöd för idén om en koppling mellan ledarskap och välmående. Det verkar med andra ord finnas en koppling mellan å ena sidan ledarbeteenden, ledarstil och kvaliteten på relationen mellan ledare och medarbetare, och å andra sidan medarbetarens hälsa och välmående i form av jobbtillfredsställelse, välmående, stress och sjukfrånvaro (se exempelvis Harms, Credé, Tynan, Leon & Jeung, 2017; Kuoppala, Lamminpää, Lira & Vainio, 2008; Skakon, Nielsen, Borg & Guzman, 2010).
Vill du få HR-forskning direkt i din inkorg? Prenumerera på nya inlägg här:
Nya förutsättningar kräver ny forskning
Pandemin har medfört förändringar av vårt arbetsliv som i vissa fall kräver ny forskning eller åtminstone granskning av huruvida äldre forskning fortfarande håller under nya förutsättningar.
På det här ämnet, ledarskap och välmående, har en grupp svenska forskare vid Linköpings universitet bidragit med kunskap (Lundqvist, Reineholm, Ståhl & Wallo, 2022).
Under pandemin (2021) tittade de på relationen mellan ledarskap och välmående hos medarbetare som jobbar mestadels hemifrån respektive mestadels på kontoret för att se om det fanns några skillnader.
364 medarbetare i en svensk kommun
Enkätundersökningen skickades ut till 790 tjänstemän i en svensk kommun, varav 364 (46 %) valde att svara. Författarna fokuserade medvetet på medarbetargrupper med liknande förutsättningar, i det här fallet med liknande möjligheter att jobba hemifrån, för att inte typ av arbete skulle påverka resultaten.
Deltagarna i studien är alltså medarbetare som har kunnat jobba hemifrån men som av olika orsaker har valt att vara mer eller mindre på kontoret.
Är ledarskapet viktigare för distansarbetare?
Utifrån mycket begränsad forskning på skillnader i relationen ledarskap-välmående mellan att jobba på kontoret respektive på distans utformar författarna två hypoteser:
- Stöttande ledarskap kommer att vara positivt kopplat till medarbetarnas jobbtillfredsställelse och allmänt välmående, och negativt kopplat till stress.
- Arbetsplats (hemma eller på kontoret) kommer att moderera relationen ledarskap-välmående så att den är starkare för de som jobbar mestadels hemifrån än för de som jobbar mestadels på kontoret.
Den första hypotesen blev bekräftad. Ett stöttande ledarskap (att uppleva att man får förståelse, hjälp och stöd av sin chef vid behov) var kopplat till jobbtillfredsställelse, allmänt välmående och stress i den riktning som författarna trodde. Starkast var kopplingen till jobbtillfredsställelse, och något svagare för stress och allmänt välmående.
Hur var det då med arbetsplatsen? Jo, det visade sig att primär arbetsplats inte påverkade relationen mellan stöttande ledarskap och välmående. Det var helt enkelt lika viktigt oavsett var medarbetaren jobbade.
Varför har arbetsplatsen ingen påverkan?
Varför påverkade inte arbetsplatsen relationen mellan ledarskap och välmående? En förklaring kan vara att primär arbetsplats inte har någon större betydelse för välmående och att relationen mellan ledarskap och välmående därför inte påverkas av arbetsplatsen.
Den teorin verkar dock inte helt troligt, baserat på forskningen som finns på relationen mellan distansarbete och välmående. Där är det snarare så att distansarbetet har särskilda fördelar och nackdelar kopplat till hälsa och välmående som skiljer sig från när vi arbetar från ett kontor.
Flera litteraturgenomgångar visar att vi tenderar att må bättre när vi jobbar hemifrån, men att det finns risker kopplat till bland annat ergonomi, social isolering och balans mellan arbete och fritid (se exempelvis Beckel & Fisher, 2022).
Mer troligt är det i så fall att fördelar och nackdelar på ett sätt “tar ut varandra” och gör att behovet av stöd från sin chef förblir konstant – oavsett var vi jobbar.
Det kan också vara så att det i själva verket finns skillnader som den här studien inte kunde identifiera. Gruppen som arbetade primärt hemifrån var nämligen relativt liten (49 personer, 13 % av deltagarna).
Vilken typ av ledarskap som framtidens arbetssätt kräver för att främja hälsa och välmående kommer vi säkert att få lära oss mer om av forskning framöver.
Referenser och lästips
Beckel, J. L. O., & Fisher, G. G. (2022). Telework and worker health and well-being: A review and recommendations for research and practice. International Journal of Environmental Research and Public Health, 19, 3879.
Harms, P.D., Credé, M., Tynan, M., Leon, M., & Jeung, W. (2017). Leadership and stress: A meta-analytic review. The Leadership Quarterly, 28(1), 178-194.
Kuoppala, J., Lamminpää, A., Liira, J., & Vainio, H. (2008). Leadership, job well-being, and health effects – A systematic review and a meta-analysis. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 50(8), 904-915.
Lundqvist, D., Reineholm, C., Ståhl, C., & Wallo, A. (2022). The impact of leadership on employee well-being: on-site compared to working from home. BCM Public Health, 22, 2154.
Skakon, J., Nielsen, K., Borg, V., & Guzman, J. (2010). Are leaders’ well-being, behaviours and style associated with the affective well-being of their employees? A systematic review of three decades of research. Work Stress, 24(2),107-139.
Illustration av Freepik / pch.vector
Lämna ett svar