Hur mår vi när vi jobbar hemifrån?

hur mår vi när vi jobbar hemifrån

Det blir allt vanligare att jobba hemifrån, en förändring som kommer med både möjligheter och risker. Många hävdar att det finns produktivitetsvinster att hämta, samt att både arbetsgivare och arbetstagare får en större flexibilitet. Men så är det ju det där med hemmiljö och arbetsmiljö. Hur mår vi – egentligen – när vi jobbar hemifrån? Vilka trivs bäst på hemmakontoret och vilka trivs sämre? Hur kan arbetsgivare tänka och agera kring detta? Det ska den här artikeln handla om.

Studie om mående när vi jobbar hemifrån 

Frågorna ovan var en grupp forskare (Anderson, Kaplan & Vega, 2015) intresserade av och bestämde sig för att ta reda på mer om. Fram till då var nämligen forskningen på just mående vid distansarbete mycket begränsad. Den forskning som fanns fokuserade huvudsakligen på generell tillfredsställelse (över en längre period) och organisatoriska faktorer som påverkar denna.

I den här studien ligger istället fokus på emotionellt mående från dag till dag, vilket möjliggör jämförelser mellan hemmadagar och kontorsdagar. Studien undersöker även individuella skillnader.

102 anställda på en myndighet i USA, som regelbundet arbetade både hemma och på kontoret, deltog i studien. Dessa fick vid fyra tillfällen över två veckor svara på frågor om deras mående den specifika arbetsdagen. 

Positiva och negativa känslolägen 

För att mäta deltagarnas känslomässiga mående fick de svara på hur mycket av olika positiva och negativa känslolägen de hade känt under arbetsdagen.

Emotionellt välmående kan nämligen delas upp i två separata mekanismer: positiva och negativa känslolägen. De positiva handlar om tillstånd som entusiasm och glädje, medan de negativa innefattar känslor av exempelvis rädsla och oro. 

Deltagarna fick uppskatta hur mycket arbetet (inklusive arbetsuppgifterna, kollegorna, chefen, kunderna m.m.) hade bidragit till fem positiva känslolägen (avslappnad, tacksam, entusiastisk, glad och stolt) respektive fem negativa känslolägen (uttråkad, frustrerad, arg, orolig, utmattad) under dagen.

Överlag mår vi bättre när vi arbetar hemma

Resultatet visade att överlag upplevde medarbetarna mer positiva känslor och mindre negativa känslor när de arbetade hemifrån jämfört med när de arbetade på kontoret. En potentiell förklaring är att hemarbete bidrar till upplevelser av autonomi, kontroll och flexibilitet, vilka kan bidra till välmående. Hemarbete innebär också ofta färre avbrott och mindre pendlingstid. Värt att notera är dock att skillnaden inte var speciellt stor, även om den var signifikant. 

Vilka trivs bäst med att jobba hemifrån?

Ännu mer intressant är kanske resultatet från de individuella skillnader som studien också undersökte. Här tittade forskarna på fyra faktorer: 

  • Personlighetsdraget öppenhet för nya erfarenheter
  • Tendensen att grubbla över negativa händelser
  • Sensationssökande
  • Känslan av social samhörighet utanför arbetet

Öppenhet för nya erfarenheter

Personer som har en hög grad av öppenhet tenderar att vara nyfikna, positiva till nya idéer, kreativa och frisinnade. I studien visade det sig att relationen mellan distansarbete och positiva känslor blev starkare när graden av öppenhet var hög. 

Så här:
När medarbetarna arbetade på kontoret var upplevelsen av positiva känslor ungefär densamma, oavsett var de låg på skalan för personlighetsdraget öppenhet.

Vid arbete hemifrån såg det däremot annorlunda ut. Då hade personer med en hög grad av öppenhet MER positiva känslor än när de arbetade på kontoret, medan personer med en låg grad av öppenhet hade betydligt MINDRE positiva känslor än när de arbetade på kontoret. 

Grubblerier

Att grubbla (på engelska ruminate) är ett sätt att hantera negativa händelser och känslor på, genom att gå igenom och analysera dem. Personer med den här tendensen riktar om och om igen uppmärksamheten mot det negativa och frågar sig vad det betyder och varför det har uppstått. Grubblerier är en strategi för att hantera känslor och må bättre, men i själva verket leder det ofta till mer negativa känslor istället.

I den här studien visar sig tendensen att grubbla på det här sättet vara negativt kopplat till distansarbete och mående, på så vis att personer som grubblar mer än genomsnittet upplever mindre positiva känslor när de arbetar hemma än när de arbetar på kontoret.

För personer som grubblar mindre än genomsnittet ser relationen omvänd ut, det vill säga att deras nivå av positiva känslor är högre när de arbetar hemifrån än när de arbetar på kontoret.

Skillnaden mellan “grubblare” och “icke-grubblare” är också betydligt större vid hemarbete jämfört med kontorsarbete, där de har ungefär samma nivå av positiva känslolägen.    

Sensationssökande

Tendensen att söka sensationer i form av nya och intensiva upplevelser trodde forskarna skulle påverka relationen mellan distansarbete och välmående, men det visade sig inte ha någon effekt.

Social samhörighet utanför jobbet

Däremot hade den fjärde faktorn, social samhörighet, det. Den här faktorn handlar om känslan av att vara i kontakt med och ha känslomässiga band till andra människor utanför arbetet.

Personer som upplever starkare samhörighet till andra utanför jobbet upplever också mindre negativa effekter av att arbeta hemifrån. De som känner en låg grad av gemenskap utanför arbetet har däremot både betydligt mindre positiva känslor och betydligt mer negativa känslor när de arbetar hemifrån jämfört med när de är på kontoret.


Vad behöver arbetsgivare tänka på när medarbetare jobbar hemifrån? 

Utifrån resultatet av den här studien är det tydligt att hemarbete inte är lika positivt för alla, även om det generellt sett har potential att bidra till ett ökat välmående hos medarbetaren. Här är tre tips för arbetsgivare och ledare med medarbetare som jobbar hemifrån, helt eller delvis:

  • Var medveten om att alla inte trivs lika bra med att jobba hemifrån. Vissa medarbetare kommer att behöva och vilja vara på kontoret ofta, medan andra trivs bättre hemma. 

  • Uppmuntra medarbetare att själva reflektera över deras mående när de arbetar på kontoret respektive hemma, så att alla kan hitta en optimal individuell balans mellan distansarbete och arbete på plats.

  • Kom ihåg att sociala relationer och samhörighet utanför jobbet blir allt viktigare ju mer vi jobbar på distans. Medarbetare som har begränsade privata sociala relationer kan vara i riskzonen för att må sämre när de arbetar hemifrån. 

Läs mer: Ledarskap på distans – vad behöver du tänka på?

Referenser

Anderson, A. J., Kaplan, S. A., & Vega, R. P. (2015). The impact of telework on emotional experience: when, and for whom does telework improve daily affective well-being? European Journal of Work and Organizational Psychology, 24(6), 882-897.

Designed by Freepik

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *