Resiliens är förmågan att stå emot och överleva motgångar och kriser genom positiv anpassning och flexibilitet. I en värld där förändringarna går allt snabbare och kriser av olika slag avlöser varandra blir detta en allt viktigare förmåga för moderna organisationer. Men vad innebär det att vara en resilient organisation?
Vad är resiliens?
Organisationer möter hela tiden motgångar. Det kan handla om nya konkurrenter på marknaden, massuppsägningar bland personalen, ekonomiska problem eller utmaningar i produktionen. Motgångarna kan komma plötsligt och medföra en akut kris eller utveckla sig långsamt över tid.
Vissa organisationer har förmågan att hantera dessa motgångar på ett effektivt sätt genom att anpassa sig och hitta nya vägar framåt. Ibland kommer de dessutom ut starkare och mer stabila på andra sidan, när krisen är över.
Andra organisationer kan inte hantera utmaningar på samma sätt. De agerar för långsamt eller på fel sätt, klarar sig med nöd och näppe eller blir svagare och försvinner.
Hur kommer det sig? En förklaring till dessa skillnader är organisatorisk resiliens, organisationens förmåga till positiv anpassning vid motgångar. Intresset för organisatorisk resiliens har ökat i takt med att organisationer allt oftare blir utmanade av förändringar, disruption och kriser.
Begreppet resiliens är inte bara relevant för organisationer, utan är också etablerat inom områden som biologi, sociologi, psykologi och ingenjörsvetenskap. Gemensamt för användningen av begreppet inom alla områden är att resiliens är den långsiktiga förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Det är en form av stabilitet, motståndskraft och anpassningsbarhet efter förändrade förutsättningar.
Vad kännetecknar resiliens i en organisation?
Resiliens är ett relevant begrepp på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Beroende på vad vi syftar på finns det olika kännetecken, men genomgående är att det handlar om individens, gruppens eller organisationens förmåga att hantera förändringar och motgångar.
Resilienta organisationer tenderar att ha en stark vision och känsla av syfte. De är flexibla och resursstarka, men känner samtidigt till sina egna svagheter. I organisationen finns en öppenhet för att improvisera och ett ständigt fokus på lärande. Det finns en medvetenhet om och förståelse för vad som händer i omvärlden, och organisationen utnyttjar detta för att förutse möjliga förändringar eller händelser som kan påverka dem i framtiden.
Ovanstående gör att resilienta organisationer kan identifiera möjligheter och hot i ett tidigt skede och snabbt agera för att anpassa verksamheten efter nya förutsättningar.
Varför ska jag bry mig om resiliens?
Den stora vinningen med resiliens i en organisation är helt enkelt att organisationen har större chanser att överleva alla motgångar och utmaningar som den kommer att möta under sin livstid. En resilient organisation är helt enkelt starkare och mer motståndskraftig. Indikationer på resiliens är dessutom kopplat till olika mått på prestation, troligtvis för att organisationen blir bättre på att hitta lösningar på alla typer av problem, utmaningar och möjligheter som uppstår.
På individnivå är resiliens också relaterat till positiva arbetsrelaterade attityder, förändringsorientering samt fysisk och psykisk hälsa. Det är också direkt kopplat till arbetsprestation, positiva beteenden på arbetsplatsen och framgång i karriären.
Vilka faktorer bidrar till att skapa en resilient organisation?
I empiriska studier har ett flertal faktorer visat sig kunna bidra till eller förutsäga resiliens i en organisation (läs Barasa, Mbau & Gilson, 2018 för en översikt). Det handlar bland annat om resurser, organisatoriska faktorer, ledarskap och kultur. Under de kommande veckorna kommer vi att gå djupare in på detta.
Likheter med agilitet, robusthet och antifragilitet
När du läser om resiliens kanske du får associationer till begrepp som agilitet, robusthet eller antifragilitet. Och visst finns det vissa likheter. Agilitet kan främja resiliens eftersom det skapar en snabbrörlighet och flexibilitet som gör det möjligt att snabbt agera på utmaningar och möjligheter. Däremot måste en organisation inte nödvändigtvis jobba agilt för att vara resilient.
Läs mer: Strategisk agilitet – hur du bygger en agil organisation
Robusthet och antifragilitet är närbesläktade begrepp till organisatorisk resiliens. Robusthet är också en form av motståndskraft och förmåga att hantera mindre stötar. Däremot kan robusta organisationer ha svårare att hantera större förändringar och disruption.
Antifragilitet är förmågan hos ett system att bli bättre när det möter motgångar. Systemet, i det här fallet organisationen, klarar inte bara av utmaningar utan blir också starkare som en konsekvens av dem. Om en organisation har förmågan att inte bara hantera och överleva utmaningar och kriser, utan även nå en ny nivå av stabilitet och styrka, är organisationen både resilient och antifragil.
Referenser
Barasa, E., Mbau, R., & Gilson, L. (2018). What is resilience and how can it be nurtured? A systematic review of empirical literature on organizational resilience. International Journal of Health Policy Management, 7(6), 491-503.
Hartmann, S., Weiss, M., Newman, A., & Hoegl, M. (2020). Resilience in the workplace: a multilevel review and synthesis. Applied Psychology: an International Review, 69(3), 913-959.
Ruiz-Martin, C., López-Paredes, A., & Wainer, G. (2018). What we know and do not know about organizational resilience. International Journal of Production Management and Engineering, 6(1), 11-28.
Designed by vectorjuice / Freepik
Lämna ett svar