Arbetsmarknaden är i ständig förändring till följd av en snabb ekonomisk marknad, globalisering och teknologisk utveckling. I förlängningen av dessa förändringar rör vi oss närmare en så kallad gigekonomi. Begreppet gigekonomi innebär att livslånga anställningar försvinner till förmån för arbete i form av tillfälliga uppdrag. Dessa uppdrag, eller ”gig”, utförs on-demand och ofta av en enskild entreprenör. Arbetet kan vara både låg- och högkvalificerat och i de flesta fall träffas aldrig parterna. I en gigekonomi köps arbetskraft in när den behövs och till ett bestämt pris.
För organisationen som köper arbetskraft på det här sättet är ofta flexibilitet och kostnadseffektivitet det primära syftet. Men vilka konsekvenser får det för individen?
Läs mer: Gigekonomins konsekvenser för organisationen
Tillgänglighet och flexibilitet
Gigekonomin möjliggörs genom digitala plattformar där arbete förmedlas. Här kan uppdragsgivare annonsera ut sina behov, och arbetare kan marknadsföra sina kompetenser och svara på uppdragsförfrågningar. Den här formen av förmedling av arbete skapar tillgänglighet på en global marknad. Tack vare den teknologiska utvecklingen är det nu möjligt att hitta uppdrag samt jobba var som helst och när som helst. Det här skapar möjligheter men kan också vara utmanande. Personer som har svårt att ta en vanlig anställning eller som bor i en del av världen där den lokala arbetsmarknaden är begränsad har nu nya möjligheter att ta del av ekonomin. Arbete på distans medför dock risker. Upplevelsen av social isolering är en sådan risk. Det riskerar även att leda till obalans och konflikter mellan arbete och privatliv eftersom det kan bli svårare att hålla isär de två domänerna.
Karriären ändrar karaktär
Den nya arbetsmarknaden präglas av snabbhet och föränderlighet. Med kortare tillfälliga uppdrag och stor konkurrens tvingas arbetstagaren att fatta karriärbeslut oftare, ibland utan att hinna ta ordentlig hänsyn till om uppdraget stämmer överens med intressen, mål, värderingar, kompetens och personlighet. Detta riskerar att göra det svårare för individen att bygga karriär på ett strategiskt sätt.
Gigarbetare riskerar också att hållas på avstånd från organisationen, vilket kan få flera konsekvenser. För individen påverkar möjligheten att lära och utvecklas på ett effektivt sätt. Förmågor, tankesätt, förtroende och kontakter som vid en vanlig anställning förvärvas i en organisation är ofta viktiga för karriärutveckling. Om individen inte får tillgång till verksamheten blir dessa svårare att komma åt och utveckla.
Osäkerhet, otrygghet, oförutsägbarhet
Gigekonomin erbjuder en flexibilitet som kan vara tilltalande för många. Med den kommer dock även en god portion osäkerhet. Som självständig gigarbetare är ofta arbetstider och inkomster oförutsägbara, samtidigt som arbetsrättsliga skydd liksom sociala och ekonomiska förmåner för anställda normalt inte gäller. Det kan handla om rätt till pension, föräldraförsäkring och sjukersättning, samt skydd mot diskriminering och olovlig uppsägning. Otryggheten som det medför kan få stora negativa konsekvenser för individens välmående och livskvalitet. Det kan också göra det svårare att fatta viktiga livsbeslut om exempelvis giftermål och bostadsägande.
Vad kan individen göra?
För att hantera en mer flexibel arbetssituation kan individen behöva utveckla strategier för att skapa balans mellan arbete och privatliv. Det kan handla om att sätta gränser genom att begränsa när och var en arbetar eller sätta upp kriterier för vilka uppdrag en accepterar. Det kan också handla om att skapa ett socialt nätverk med personer som kan ge råd och stöd.
Den nya arbetsmarknaden kräver också nya karriärkompetenser. För det första kommer tekniken att bli allt viktigare för att hitta och hantera uppdrag. För det andra blir individen mer ensam i sin karriärutveckling och måste utveckla färdigheter i att identifiera karriärmöjligheter, sälja in sin kompetens och bygga nätverk. För det tredje kräver gigekonomin att individen är flexibel och snabbt kan omställa sig vid förändringar.
Osäkerheten och oförutsägbarheten som följer gigekonomin kan reduceras med hjälp av samarbete mellan gigarbetare. Tyvärr ser många varandra som konkurrenter, vilket gör det svårt att gå ihop för bättre och tryggare villkor. Om fler organiserade sig i form av nätverk eller fackliknande organisationer skulle gigarbetarna i större grad kunna sätta press på de organisationer som köper den här typen av arbetskraft. Likaså blir det möjligt att dela erfarenheter, möjligheter och varningar med varandra.
Läs mer
Barley, S. R., Bechky, B. A., & Milliken, F. J. (2017). The changing nature of work: careers, identities, and work lives in the 21st century. Academy of Management Discoveries, 3(2), 111-115.
Callanan, G. A., Perri, D. F., & Tomkowicz, S. M. (2017). Career management in uncertain times: challenges and opportunities. The Career Development Quarterly, 65, 353-363.
De Stefano, V. (2016). The rise of the “just-in-time workforce”: on-demand work, crowdwork and labour protection in the “gig-economy”. Conditions of work and employment series, 7. Geneva: International Labour Organization.
Graham, M., Hjorth, I., & Lehdonvirta, V. (2017). Digital labour and development: impacts of global digital labour platforms and the gig economy on worker livelihood. Transfer, 23(2), 135-162.
Lämna ett svar