Vad betyder karriärbegreppet? Vad innebär det att skapa en karriär? Hur går det till? Vilka är förutsättningarna? Synen på karriär har förändrats, men flera av de vanligaste perspektiven i teoribildningen har ett alltför stort fokus på individen. Är det verkligen bara individen som skapar och påverkar sin karriär? Det ska vi ifrågasätta.
Förändrad syn på karriär
Synen på karriärbegreppet har förändrats. Från att beskriva en traditionell karriärbana där vertikal befordran premieras, till att rymma ett mer flexibelt förhållningssätt. Förändringar i hur vi lever och arbetar till följd av globalisering, teknologisk utveckling och förändrade förutsättningar på arbetsmarknaden har gjort att vi också ser annorlunda på våra karriärer. Våra behov och förväntningar är inte de samma som dem hos generationerna före oss.
Två populära perspektiv
Till följd av dessa förändringar på arbetsmarknaden har en rad nya karriärbegrepp myntats inom teoribildningen. De som har fått störst uppmärksamhet är koncepten protean (skriftande) och boundaryless (gränslös) career.
Protean karriär fokuserar på individens motivation att uppnå egna, subjektivt definierade, karriärmål. Synen på den egna karriären förändras i takt med att individen utvecklas, och karriär skapas genom proaktivitet, egna initiativ och självstyrning. Ansvaret för och kontrollen av karriären anses ligga hos individen.
Boundaryless karriär betonar det försvagade psykologiska kontraktet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket ökar rörligheten på arbetsmarknaden och karriärutveckling mellan organisationer. Individen är oberoende av organisationen och skapar sina egna förutsättningar.
Inte bara på individens villkor
Problemet med både protean och boundaryless karriär är att de har stort fokus på individens möjligheter och ansvar, men tar inte hänsyn till kontexten. Olika människor har exempelvis olika sociala förutsättningar som påverkar deras möjligheter att göra karriär. Att se individen som den enda aktören är att blunda för individuella och strukturella skillnader.
Det institutionella perspektivet
I en artikel av Tomlinson, Baird, Berg och Cooper (2018) föreslås ett nytt perspektiv på karriär, som tar hänsyn till faktorer som ligger utanför individens kontroll. Utifrån deras perspektiv möter dagens flexibla karriärer individens behov och preferenser genom livet, samtidigt som de påverkas av den institutionella kontexten och organisatoriska faktorer. Enligt författarna är det en rad externa faktorer som på olika sätt påverkar arbetslivet:
- Utbildnings- och fortbildningssystem
- Arbetstagarinflytelse på arbetsmarknaden
- Arbetstids- och ledighetsreglering
- Välfärdsstöd för föräldrar och vårdgivare
- Pensionssystem
- Organisationspolitik
- Organisationskultur
- Ledarskap
Utöver dessa bör karriärbegreppet också omfatta individens livsbana och övergångar mellan olika livsfaser. Det kan handla om utbildning, fortbildning, familj och pension.
Balans mellan interna och externa faktorer
Utifrån det här perspektivet kan vi inte bara se på individen när vi analyserar karriärbegreppet. Vi måste inkludera såväl individens livssituation och ambitioner, som institutionella och organisatoriska faktorer som påverkar individens karriärmöjligheter. Karriär är ett komplext begrepp som kan anta en rad olika betydelser beroende på vem du pratar med. Då håller det inte med en alltför enkel och ensidig teoretisk modell.
Hitta artikeln
Titel: Flexible careers across the life course: advancing theory, research and practice
Författare: Jennifer Tomlinson, Marian Baird, Peter Berg och Rae Cooper
Tidskrift: Human Relations (2018)
Lämna ett svar