Hur du fattar evidensbaserade beslut i en osäker värld

beslutsprocess för olika typer av beslut

Att arbeta evidensbaserat innebär att vid varje beslut ha ett vetenskapligt förhållningssätt, följa en bestämd beslutsprocess, samt basera beslutet på bästa tillgängliga bevis. Det är dock ofta lättare sagt än gjort. När du befinner dig i beslutssituationen präglas den kanske av både tidspress och osäkerhet, och du kanske inte har några trovärdiga bevis att använda dig av. Hur kan du då fatta evidensbaserade beslut? 

I en artikel av Denise Rousseau (2020), en av förgrundspersonerna inom den evidensbaserade HR-praktiken, beskriver hon hur en evidensbaserad beslutsprocess kan och bör se olika ut beroende på hur beslutssituationen är utformad.

Osäkerhet i beslut

Beslutssituationer skiljer sig från varandra på olika sätt. En viktig aspekt är graden av osäkerhet. Osäkerhet kan ta sig i uttryck på olika sätt. Det kan handla om förutsägbar osäkerhet, som att inte veta hur arbetslösheten kommer att se ut om ett år. Det kan också vara oförutsägbar osäkerhet, som att inte veta när nästa pandemi eller finanskris kommer att äga rum. 

Osäkerhet kan ha att göra med teknik (att inte veta hur ett problem kan lösas rent tekniskt), tillvägagångssätt (att inte veta den bästa processen för något), politik (att inte veta hur politiska mål och viljor kommer att se ut), klimat (att inte veta hur klimatförändringar kommer påverka förutsättningarna) eller andra faktorer som gör det svårare att förutsäga resultatet av ett beslut.

Beroende på hur stor osäkerheten är och i vilken form osäkerheten kommer bör processen för beslutsfattande se olika ut.

Tre olika beslut

Organisatoriska beslut kan delas in i tre “typiska” beslutssituationer beroende på hur mycket osäkerhet de innehåller.

  1. Rutinbeslut:
    Återkommande beslut som präglas av viss stabilitet och tillgänglig kunskap om orsak och verkan.
  1. Icke-rutinbeslut:
    Mer komplexa beslutssituationer där det finns relevant information, men inte nödvändigtvis tillgänglig för beslutsfattaren.
  1. Helt nya beslut:
    Situationer som är helt nya och där historisk kunskap inte är relevant.

Ibland innehåller en och samma beslutssituation delar av samtliga beslutstyper ovan.

Beslutsprocess för rutinbeslut

Rutinbeslut kan i många fall standardiseras eller automatiseras. Fördelarna med det är flera. Du kan få bra resultat mer konsekvent, du kan hitta sätt att förbättra besluten ytterligare, och du kan frigöra tid som du kan använda till mer värdeskapande aktiviteter. En risk med att fatta beslut på rutin är att du kan missa möjligheter att förbättra beslutet, om du förlitar dig på att du redan har hittat den mest optimala lösningen.

Stabiliteten i rutinmässiga beslutssituationer, t.ex. i en rekryteringsprocess, gör det möjligt att identifiera vilka metoder som fungerar bäst och implementera dem på ett standardiserat sätt. För att fatta evidensbaserade rutinbeslut, börja med att samla kunskap om hur beslutet fattas i dagsläget samt utvärdera dess utfall och resultat. Designa sen en standardiserad process där du kan göra små förändringar och mäta effekten av dessa.

Beslutsprocess för icke-rutinbeslut

Mer komplexa beslutssituationer är svårare att standardisera eftersom de ofta ser olika ut, och innehåller bristande eller osäker information. Dessa beslut innehåller så kallade “kända okända” fakta, det vill säga att vi vet vad vi inte vet och en del av det kan vi ta reda på. För att fatta evidensbaserade icke-rutinbeslut behövs en beslutsprocess som identifierar lösningarna med störst sannolikhet att ge önskade resultat , och som minskar risken för bias.

Ett av de viktigaste stegen, som många tyvärr glömmer bort, är att först – innan du börjar spåna på lösningar – förstå problemet eller möjligheten som motiverar ett beslut. Först när du på riktigt förstår problemet kan du börja identifiera potentiella lösningar. 

Den andra viktiga delen av en evidensbaserad beslutsprocess handlar om att identifiera flera lösningar och ställa dem mot varandra. Utvärdera alternativen utifrån vilka resultat beslutet ska uppnå och välj det bästa av dem. Att bara utgå ifrån ett alternativ och välja om det ska genomföras eller inte, riskerar att leda till att du går miste om bättre lösningar.

När du identifierar och utvärderar lösningar, använd flera trovärdiga källor till bevis. Det kan vara organisatoriska data och kunskap, information från relevanta intressenter, kunskap och erfarenhet hos experter som är involverade, samt vetenskaplig forskning.

Slutligen kan du förbättra icke-rutinbeslut genom att regelbundet genomföra så kallade after action reviews som handlar om att utvärdera om det blev som du hade tänkt och varför det eventuellt inte blev det. Ställ dig själv följande fyra frågor:

  1. Vad var det vi försökte åstadkomma?
  2. Vad var det som hände?
  3. Varför hände det?
  4. Hur ska vi göra nästa gång?

Läs mer: 6 sätt att förbättra ert organisatoriska beslutsfattande

Helt nya beslutssituationer

Vid beslutssituationer som saknar viktig information och där historisk kunskap är irrelevant är det mindre lönt att gå ut och söka bevis från tidigare situationer. Det kan handla om en helt ny typ av produkt eller en på andra sätt unik situation.

Dessa beslut innefattar så kallade “okända okända” fakta, det vill säga att vi inte vet vad det är vi inte vet. Ledtrådarna för vad som komma skall kan vara tvetydiga och det är svårt, om ens möjligt, att förutse vilket alternativ som kommer att ge bäst resultat.

Den här typen av beslut kräver mer flexibilitet och ett tillvägagångssätt som snarare handlar om att ta små kontrollerade steg, testa och experimentera, lära och justera efter hand. En form av agilitet eller dynamiskt beslutsfattande. Beroende på karaktären av den nya situationen (om den här mer stabil eller mer kaotisk) kan även scenarioplanering vara en värdefull del av beslutsprocessen.

Processen bakom ett beslut är en indikator på kvaliteten på utfallet. Se därför till att dina beslut följer en lämplig kvalitetshöjande process.


Referenser och lästips

Nutt, P. C. (1999). Surprising but true: half the decisions in organizations fail. The Academy of Management Executive, 13(4), 75-90

Rousseau, D. M. (2020). Making evidence-based organizational decisions in an uncertain world. Organizational Dynamics, 49(1).

Weick, K., & Sutcliffe, K. (2011). Managing the unexpected: resilient performance in an age of uncertainty. San Francisco: Jossey-Bass

Yates, F. J. (2003). Decision management: how to assure better decisions in your company. San Francisco: Jossey-Bass

Designed by vectorjuice / Freepik

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *