Hur du utövar evidensbaserad HR

Vill du som HR-professionell arbeta evidensbaserat och basera dina beslut på vetenskapliga bevis snarare än godtyckliga sanningar från kollegor, konsulter, säljare? Vill du bli mer forskningsbaserad i ditt HR-utövande? Då har du kommit rätt.

Evidensbaserad HR är ett förhållningssätt och en praktik som möjliggör bättre beslut och resultat av dina HR-aktiviteter. Den här artikeln beskriver steg för steg vad du konkret kan göra för att bli mer evidensbaserad.

Vad är evidensbaserad HR?

Evidensbaserad HR handlar om ett vetenskapligt förhållningssätt och en genomtänkt beslutsprocess. Att arbeta evidensbaserat innebär att fatta beslut baserat på vetenskapliga bevis, expertis, organisatorisk kontext och hänsyn till viktiga intressenter i och utanför organisationen. Det handlar alltså inte om att fokusera blint på de vetenskapliga bevisen. Forskningen har en central roll i beslutsprocessen, men utan att andra viktiga perspektiv helt glöms bort.

Läs mer: Vad är evidensbaserad HR?

Forskningen bekräftar gång på gång att det finns en brist på kunskap inom HR. En stor majoritet av personer som arbetar inom HR har dålig koll på forskningen, och beslut baseras på allt annat än vetenskapliga bevis. I genomsnitt har professionella inom HR koll på 50-60 procent av den viktigaste forskningen inom området, vilket pekar på ett stort glapp mellan vad forskningen säger och vilken HR-praktik som utövas i organisationer.

Läs mer: Bristen på kunskap inom HR

Bristen på kunskap om tidigare forskning gör att beslut inom HR ofta baseras på något helt annat än vetenskap. Vanliga källor till information är andras agerande, ideologi och personliga övertygelser, trender, konsulter och marknadsföring, och egna erfarenheter. Detta leder till att effektiva metoder inte används i praktiken, och att ineffektiva eller till och med skadliga metoder används utbrett trots att de saknar vetenskapligt stöd.

Hur du arbetar evidensbaserat

Att arbeta evidensbaserat kräver mer av dig som HR-utövare. Det kräver kritiskt tänkande, kontinuerligt lärande och komplexa beslutsprocesser. Det kräver förmodligen att du lägger tid på att läsa och förstå forskningen och din egen organisation. Det kan kräva att du är lite obekväm ibland och ifrågasätter den allmänna uppfattningen. Är du inte beredd att göra det kommer du tyvärr inte att kunna utöva evidensbaserad HR.

Låt oss gå närmare in på vad du behöver göra konkret för att utveckla ett mer evidensbaserad arbetssätt. Följande tre steg är baserade på den här artikeln av Rousseau och Barends (2011).

1 – Det börjar med dig

Allt startar med dig själv, din förståelse och din inställning. För att kunna arbeta evidensbaserat behöver du först förstå vad evidensbaserad HR är. Sammanfattningsvis handlar det om att:

  • Använda de bästa tillgängliga vetenskapliga bevisen från högkvalitativa och granskade källor.
  • Systematiskt samla data och fakta om organisationen för att förstå kontexten.
  • Utveckla en strukturerad beslutsprocess som begränsar bias, förbättrar beslutskvaliteten och främjar kontinuerligt lärande.
  • Ta hänsyn till kort- och långsiktiga konsekvenser för organisationens intressenter och samhället i stort.

När du förstår vad den evidensbaserade praktiken innebär behöver du utveckla ett kritiskt tänkande som ifrågasätter antaganden. Gör det till en vana att alltid ställa frågan ”vad är beviset för det?” när någon uttrycker sina intryck, övertygelser eller attityder. Granska kritiskt alla källor till information som du kommer i kontakt med.

Du behöver också ifrågasätta hur du fattar beslut för att i förlängningen kunna skapa en bättre och mer genomtänkt beslutsprocess. Utveckla en beslutsmedvetenhet genom att göra dina beslut mer tydliga och uttalade. Gör en lista över alla beslut, små som stora, som du fattar under en dag eller en vecka. Uppmärksamma och analysera därefter hur du fattar dina beslut. Vilka fakta tog du hänsyn till? Varifrån kom informationen? Vilka personer påverkade beslutet och på vilket sätt? Vilka bevis stöttade beslutet? Fanns det några bevis som pekade på motsatsen? Saknades information på något område?

Efter att du har jobbat med dig själv, din förståelse och din inställning kan du skapa en ny och bättre process för beslutsfattande.

2 – Skapa en evidensbaserad beslutsprocess

I det dagliga arbetet handlar evidensbaserad HR till största del om ditt förhållningssätt och hur du fattar beslut. Det kommer att vara svårt i början, speciellt om du är van att arbeta på ett annat sätt, men – som med allt annat – blir du bättre ju mer du gör det. Du måste träna på att arbeta evidensbaserat för att kunna bli bra på det.

Låt oss nu fokusera på beslutsprocessen. Det är helt naturligt att basera beslut på tillgänglig information, det gör du förmodligen redan idag. Problemet är att informationen ofta är bristfällig eller av dålig kvalitet. Därför handlar en viktig del av det dagliga evidensbaserade arbetet om att öka kvaliteten på den information som vi har till hands. Så hur gör du det?

  • Läs forskning
    Här finns det tyvärr inga genvägar, du måste på ett eller annat sätt tillägna dig information om vetenskapliga bevis för att kunna använda dem i praktiken. Identifiera några områden där du och/eller din organisation behöver mer kunskap och börja läsa regelbundet om den forskning som finns på området. En ingång kan vara att läsa andras sammanfattningar av vetenskapliga artiklar.
  • Sök efter information om en specifik beslutssituation 
    Gör läsningen så praktiskt användbar som möjligt genom att fokusera på beslut som du eller organisationen står inför. På så sätt skapar du förutsättningar för bästa möjliga beslutsunderlag.
  • Formulera en konkret fråga 
    Utgå ifrån en faktisk beslutssituation eller ett praktiskt problem och formulera en fråga som tidigare forskning kan ha besvarat. T.ex. ”Har medarbetarsamtal positiv effekt på medarbetarens motivation?” eller ”Vilka urvalsmetoder är bäst på att förutspå arbetsprestation hos utvecklare?”.
  • Samla bevis om kan hjälpa dig att besvara frågan
    Samla vetenskapliga bevis som är relaterade till din fråga genom att söka efter nyckelorden i en vetenskaplig databas eller ta hjälp av en bibliotekarie, professor eller forskare på området. Välj systematiska genomgångar (systematic review) framför enskilda studier.
  • Granska bevisen kritiskt
    Det är en hel vetenskap att granska forskning, men här är några tips för hur du kan upptäcka viktiga kvalitetsskillnader.


    • Intern validitet: Är slutsatsen korrekt eller kan resultatet bero på något annat än det forskarna hävdar? Jämförs resultaten med en kontrollgrupp? Har data insamlats vid fler än en tidpunkt för att mäta effekten av en insats?
    • Effektstorlek: Hur tydligt är resultatet? Hur stor/starkt är skillnaden/sambandet?
    • Relevans: Hur relevant är resultatet för din specifika situation? Kommer bevisen från samma del av världen, samma typ av organisation, samma yrkesgrupp? Finns det faktorer som gör att din situation skiljer sig från forskningen? I vilken grad kan bevisen överföras?

När du har samlat och granskat vetenskapliga bevis inom relevanta områden är det dags att integrera dessa med din egen kompetens, sammanhanget och viktiga intressen. Utgå ifrån dina erfarenheter och din kompetens och fråga dig själv vilka bevis som kan tillämpas på situationen och vilka som inte är relevanta. Kombinera detta med tillgänglig fakta och data om den organisatoriska kontexten och gör ett pilotprojekt om beslutsunderlaget är bristfälligt eller tvetydigt. Ta hänsyn till hur beslutet vill påverka viktiga interna och externa intressenter (anställda, chefer, leverantörer, kunder, ägare m.fl.).

Efter att beslutet är fattat, dokumentera beslutsprocessen genom att skriva ned vilka antaganden och bevis beslutet baserades på samt vilka resultat som förväntas till vilken tid. Övervaka därefter resultatet och utvärdera efter en bestämd tid.

3 – Integrera den evidensbaserade praktiken med resten av organisationen

För att arbeta evidensbaserat fullt ut är det viktigt att du får med dig resten av organisationen. Om du är den enda eller en av få i din organisation som har ett evidensbaserat förhållningssätt kommer du förmodligen att uppleva motstånd, framförallt när beslut måste fattas snabbt. I sådana situationer krävs en förändring av kultur och värderingar, något som ofta tar tid.

Vad kan du som enskild HR-praktiker göra för att förändra synen på vetenskapliga bevis? Här är några tips:

  • Skapa medvetenhet om att det finns forskning inom HR som kan användas i er organisation genom att prata om det, i professionella och privata sammanhang, med kollegor och chefer.
  • Utveckla rutiner för beslutsfattande och arbeta för att implementera dem i så många beslutsprocesser som möjligt. Var aktiv i att ifrågasätta beslutsunderlaget i beslutssituationer som saknar vetenskapliga bevis. Dokumentera alla beslut som fattas och vilken information de baseras på för framtida utvärderingar.
  • Om du har möjlighet, utöka organisationens insamling av bevis genom att göra det till en uppgift för en individ, ett team eller en avdelning.
  • Genomför vetenskapliga undersökningar på den egna organisationen. Utgå ifrån en relevant frågeställning och samla in data som kan ge svar.
  • Utveckla rutiner för utvärdering av fattade beslut och arbeta för att implementera dem vid alla viktiga beslut.

Nu är det upp till dig. Vill du fatta bättre beslut och få resultat av dina HR-aktiviteter? Eller vill du ta den lätta vägen?



Hitta artikeln

Författare: Denise M. Rousseau & Eric G. R. Barends
Titel: Becoming an evidence-based HR practitioner
Tidskrift: Human Resource Management Journal (2011)

Prenumerera

Vill du få HR-forskning direkt i din inkorg? Prenumerera på nya inlägg här:

Kategorier

Integritetspolicy

Här hittar du artiklar om forskningen inom HR, organisation och ledarskap. Vill du veta mer om hur vi förhåller oss till innehållet? Läs vår innehållspolicy.

Senaste artiklarna

Arbetsanalys – nyckeln till framgångsrik rekrytering
Rekrytering är en viktig del av framgångsrik kompetensförsörjning. Att göra ett gediget …
Möjligheter och risker med transparenta intervjuer
Hur mycket ska vi berätta för kandidaten om innehållet i intervjun? Ska …
Är lägre personalomsättning bättre? En undersökning av sambandet med prestation
Är lägre personalomsättning alltid bättre? Finns det en optimal nivå av personalomsättning? …
Vad är learning agility och behöver jag bry mig?
Learning agility är ett begrepp som har fått allt mer uppmärksamhet de …
Beteendeankare för att minska bias i intervjun
Du vet säkerligen att dina rekryteringsprocesser är fulla av situationer där fördomar, …

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *